Det händer en och annan gång att Gazzy kräks. Hårbollar som är ganska kletiga. Hela hennes lilla kropp rycker i spasmer när hon försöker få upp det och det låter som en traktor som inte vill starta.

Jag måste ha sovit väldigt hårt i natt. Först nu sedan jag gått upp ser jag att hon kräkts. I sängen. På täcket. I höjd med där jag haft min axel. Inget hört, inget känt.

I dag är jag ledig. I dag ska jag tvätta. Sängkläder. Det var väl inte riktigt vad jag tänkt mig på min lediga dag.

I dag upptäckte jag en administrativ miss som får konsekvensen att "vi" förlorar 1,4 miljoner kronor i intäkter varje år. Ja, om jag räknat rätt, för det är huvudräkning nu och en grov uppskattning av vad jag sett. 1 400 000 kronor. Kunde inte jag lönemässigt, som en uppskattning för att jag slagit larm om detta, få fem procent av den summan extra varje månad? Det är väl inte för mycket begärt? Det är väl ingenting i jämförelse med vad som försvinner i dag?

Tredje gången gilt? Först började jag skriva men fick för mig att avbryta då jag plötsligt kom tänka på disken. Andra gången fick jag för mig att städa kattlådan. Nu... vänta... ska bara lyfta upp Gazzy på skrivbordet. Öh, var är hon? Gick hon? Jaja, då kan jag ju skriva nåt utan att hon steppa runt på tangentbordet.

Ah, det är därför jag gör ständiga avbrott från bloggandet. Jag har fortfarande inget omvälvande att skriva om. Samma vanliga lunk. Arbete, vila. Stimulansen ligger i jobbet. Fick nya arbetsuppgifter i dag. Igen. Två nya uppgifter, fortfarande har inget dragits bort, så det stämmer det där med att jag har typ 300 % arbete som måste göras. Sånt som är högprioritet.

Åh, är det därför Gazzy försvann? Hon behövde gå på den nyrengjorda lådan. Också en kisse har behov.

Har man bara fått tre timmars nattsömn, så känns dagen som mycket lång. Innan jag gick till jobbet fick jag handikappsanpassa här hemma. Sätta stol under fönsterbrädan. Sätta stol vid köksbordet. Allt för att Gazzy utan problem skulle kunna röra sig fritt när jag var på arbetet och inte på begäran kunde lyfta upp henne till de högre höjderna.

Ja, arbetet. Lönesamtal. Gick oväntat bra. Vad det innebär vet jag väl inte riktigt på några veckor.

Hemma. En piggare Gazzy. Plötsligt kan hon springa. Fortfarande är det svårt för henne att ta hopp från sittande ställning, men hon har kommit på att hon kan tjurrusa genom lägenheten, ta sats och på det sättet komma upp. Bakkroppen ser lite konstig ut i själva hoppet. Jag blir mer och mer övertygad om att hon fick en stukning när hon föll ner från fösterbrädan i helgen.

Usch, jag vet inte vad jag ska skriva om. Dagarna är sig ganska lika och konstanta.

Förre kd-ledaren Alf Svensson kräver sänkt skatt för pensionärerna.

Ja, vad är det nu man säger...? "När fan blir gammal"?

Jordbruksverkets lag om djurhållning av hund och katt började gälla den 1 maj. Om jag skulle ta och se vad som gäller mig och Gazzy...

Tillsyn ska ske minst två gånger om dagen. Unga, sjuka eller skadade hundar och katter ska ses till oftare.
Vi umgås all min tid som inte är arbetstid. Det är väl snarare hon som ser till mig, och det mer än två gånger per dag.

Social kontakt bör ske genom sällskap av artfrände eller människa.
Kontakt med människor bör ske några timmar varje dag genom aktivering, rastning eller annan sysselsättning.
Gos och bus, minst fem timmar per dag. Utöver det sover hon på mig eller så tätt inpå mig att jag inte kan röra mig.

Hundar och katter ska dagligen ges foder. Fodret ska garantera tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel och ges i sådan mängd så att de inte blir för magra eller för feta.
Hon äter när hon är hungrig. Men hon får bara äta specialkosten som lindrig mot hennes sjuka njurar. Hennes vikt på 3 kg är normal.

Hundar och katter ska hållas tillfredställande rena och pälsen ska skötas.
Man får inte tvätta en katt, och jag får inte borsta henne. Men jag använder fingrarna för att dra bort lös päls och ser till att inga tovor bildas. All annan vård kräver nedsövning.

Inomhusutrymmen för hundar och katter ska vara försedda med fönster för att släppa in dagsljus.
Jo, jag har fönster. Gazzy ligger i sovrumsfönstret större delen av dagen och tittar på passerande spårvagnar.

Inomhusutrymmen för hundar och katter ska vara försedda med belysning.
Belysningsarmaturen ska vara placerad och belysningsstyrkan reglerad och riktad så att de djur som vistas i utrymmet inte utsätts för obehag.
Jag har belysning hemma. Just nu ligger Gazzy under skrivbordslampan halogen. Väldigt ljust, väldigt varmt, ger mig obehag. Men Gazzy gillar det. Ibland så mycket att hon sätter ansiktet mot lampan.

Inomhusutrymmen och kojor ska vara anpassad till antalet djur som hålls i detta utrymme och samtliga djur ska samtidigt ha tillgång till en liggplats.
Jag och Gazzy i en tvåa. Trångt, men det går. Liggplatsen är i sängen och det är trångt. Min 105 cm säng ska snart bytas mot 160-180 så vi verkligen får plats att sträcka ut oss.

Liggplatserna i inomhusutrymmen och kojor ska vara torra och rena och ha mjukt underlag. Liggplatserna ska vara så stora att djuren kan ligga ner i naturlig ställning.
Det är jag som ligger i onaturlig ställning. Torrt, rent och mjukt. Tja, okej. Jag ska komma ihåg att byta i sängen om jag kissar på mig så Gazzy inte blir gul i pälsen.

Katter som hålls inomhus ska ha fri tillgång till dricksvatten.
Det har hon.

Katter får inte hållas bundna.
Ingen risk, kommer man nära henne med någon form av redskap klöser hon ögonen ur en.

Tja, jag förstår inte lagen riktigt. Åtminstone är den betydelselös för mig och Gazzy då vi redan uppfyllde den sedan tidigare.

Gazzy verkar må något bättre, även om jag tycker det går väldigt långsamt. I kväll är hon väldigt kontaktsökande och beklagar sig en del. Inte kul att nu behöva lämna henne hemma i tre dagar. Min långhelg är över och nu börjar mina normala arbetsveckor igen med tillhörande helgarbete.

Den största förbättringen med Gazzy är att hon åter kan hoppa upp på köksbord och på fönsterbräda. Kanske inget man ska visa uppskattning över, men just detta att hon åter kan hoppa ser jag som något positivt. Men springa kan hon inte, leka vill hon inte. Än. Kanske jag borde uppskatta det där med att hon inte vill leka, för hon brukar väcka mig om nätterna med att kasta sina leksaker i huvudet på mig.

Tre långhelger på raken är över. Helger jag haft stora planer för. Men det blev det gamla vanliga - mycket sömn och ständigt tvättande, maskin efter maskin. Det enda spännande är att vardagen åter börjar. Vardagen med arbete är roligare än min ledighet. Suck... och stön.

I natt försökte Gazzy hoppa upp på fönsterbrädan, men föll i golvet. Efter det haltar hon med vänster bakben. Särskilt i förmiddags hade hon det lite jobbigt, men i kväll ser det lite bättre ut. Jag förmodar att det är en stukning eftersom jag sett en förbättring. Men jag oroar mig ändå. Hon är gammal och har genomgått så mycket i form av skador och operationer. Jag avvaktar utvecklingen. Vill ju att hon mår bra.

Helt säker är jag inte, men jag tror att det är lördag. Det börjar väl ta ut sin rätt att jobba schema.

I går fick jag en tjockt kuvert från arbetsgivaren om någon studie som jag anonymt ska delta i. Syftet är arbetsmiljö, stress och hälsa, eller nåt. Tydligen var detta en uppföljningsstudie, så jag verkar har deltagit tidigare även om jag för mitt liv inte kan dra mig det till minnes. Vad det egentligen ska leda till, vet jag inte heller. Jag förstår att man forskar i detta som kan uppfattas som ett problem, men sedan då?

Jag har blivit mer och mer ifrågasättande. Till exempel detta med att ha lönekriterier. På jobbet har vi en sammanställning om vad som ska beaktas vid lönesättning, i form av just lönekriterier. Men där finns ingen koppling mellan kriterierna och att det skulle generera en viss löneökning. Vad är då syftet med lönekriterier? Samma sak som med forskningsstudien. Väldigt mycket A men var är B? Målet är osynligt.

Lika obegripligt är att SVT ska visa en privat begravning över en mördad flicka som ingen känner eller har band till. Snaskig public service. Mina licenspengar. Jag känner förakt.

Min kalender är så fulltecknad att jag behöver en ny. Det är inte lätt att finna en dagkalender för 2008. Jag har verkligen letat. Så jag fick beställa en över nätet direkt från en almanacksfirma. Inte billigt. Bara portot går på över 60 kronor. Men jag har inget val. Jag klarar mig inte utan en kalender. Märkligt att inte bokhandeln på stan, eller ens på nätet, har kvar av årets upplaga. Egentligen skulle jag behöva 2009 också, men den är inte utgiven än. Fram till dess får jag skriva lappar som jag senare får föra in i kalendrarna.